livleverlivet

Idag kom Herr Brevbärare med ett brev adresserat till Ylva. Det var en enkät från Primärvården Skåne. De ville att Ylva skulle berätta hur hon uppfattar vårdcentralen. Är hon nöjd med vården? Är det lätt att komma i kontakt med vårdcentralen? Och en mängd andra frågor.

Allra först skulle Ylva kryssa i om hon var man eller kvinna. Redan där börjar det bli problematiskt, Ylva är ju inte ens säker på vem som är mamma och vem som är pappa. Ibland pekar hon på sig själv och säger "pappa", sen pekar hon på mig och säger "mamma". Ibland är det jag som är pappa och ibland hon själv som är mamma. Men aldrig skulle jag väl kalla Ylva för kvinna, nog är hon väl en flicka ännu ett tag. Om sisådär en 16-17 år kanske jag möjligen kan tänka mig benämningen "kvinna".
Därefter ska Ylva skriva sitt födelseår med fyra siffror. Ylva kan inte räkna än, men hon tycker det är roligt när mamma säger "1 2 3 4 5" när hon ska få sina 5 AD-droppar på morgonen. Men nej, födelseår, det blir svårt.
Vidare följer mängder av komplicerade frågor. Visserligen behöver man bara kryssa i olika rutor, men jag tror inte det blir lättare för det.

Jag hoppas att Primärvården Skåne nöjer sig med en svarsenkät fylld med färgglada krit-streck. För mer kan jag inte kräva av min dotter.

Ett alternativ till nästa gång är ju annars att Primärvården Skåne skickar ut sina enkäter till patienter över 15 år. Då kanske de får bättre svar.
Ett annat alternativ är ju att adressera till "målsman för barnet" nästa gång. Då kanske jag kan tänka mig att fylla i, om nu Ylva kan tänka sig att berätta för mig hur hon upplevde det hela.