livleverlivet

Vi har haft den bästa veckan på mycket länge. Förra lördagen tog vi vårt pick och pack, satte oss i bilen och rattade mot Bohuslän. Vi är delägare i en stuga på Orust, och den var alltså resans mål. Det är faktiskt första gången vi är där med Ylva men vi kommer helt klart att åka dit fler gånger i sommar.



Jag vet inte var jag ska börja. Vi hade det fantastiskt bra. Avkoppling, inga krav, inga måsten. Bara vara en familj och rå om varandra.
Vi hade med oss cyklarna, så det blev en hel del cyklande. Ylva tog gärna på sig hjälmen och ville sitta i barnsitsen så då var det bara att trampa på.



Vi cyklade till en av Sveriges finaste rastplatser. Underbar utsikt. På kvällen tog vi bilen till samma ställe för att se solnedgången, i hopp om att få en romantisk afton med Ylva sovandes i baksätet. Klockan blev kvart i nio och vi körde en extrarunda för att hon skulle kunna somna. I vanliga fall somnar hon kvickt i bilen, men den här kvällen var inte som någon annan, hon blev bara piggare och piggare. Till slut var klockan tjugo över nio, Ylva var hur pigg som helst och himlen blev allt vackrare. Vi gav upp tanken på vår romantiska kväll tillsammans och hade istället mysigt ihop alla tre. Det var väldigt vackert, även om Ylva inte riktigt fattade vad vi skulle kolla på.



Ylva har ritat hästar med sin gammelfarfar, suttit i hans traktor och sjungit "dansa min docka". Sen bytte hon ut ordet docka mot "gammelfarfar" och sångtexten blev lite rolig:
"Dansa gammelfarfar, medan du är ung, för när du blir gammal så blir du för tung". Gammelfarfar är 84 år ung och dansar visserligen en hel del.



En dag åkte vi ut till Klädesholmen, där min far bodde under sina första 6 år och därefter spenderade alla somrar och lov. Det är som en helt annan värld på Klädesholmen; inte bara pratar de annorlunda utan det är också oförglömligt vackert. Jag älskar känslan när man står där på klipporna, drar ett djupt andetag och får den friska havsluften genom hela kroppen medan fiskmåsarnas skrin och vågornas kluckande letar sig in i hörselgångarna tillsammans med vindens sus. Och ändå känns allt så tyst och stilla. Det är känslan av avkoppling.



På klädesholmen bor min gammelmoster. Alltså, Ylvas gammel-gammel-moster. Det är svårt att säga gammel-gammel-moster (och dessutom låter det liksom lite för.... gammalt?) så lillan sa bara Elsbeth. Hon fick lite pengar; en femkrona och en femtiolapp. Femkronan var helt klart roligast, för den lät så häftigt när man kastade den i golvet.

En annan dag spenderade vi i Uddevalla på Emaus lantgård. Där fanns lite djur att titta på och klappa, och naturligtvis blev det ponnyridning igen. Tredje gången gillt och hon tycker det är riktigt roligt att sitta där uppe. "Ylva rider, hästen går! Ylva ha hjälmen på!" sa hon gång på gång och höll sig ordentligt i sadeln.



Igår tog vi farväl av stugan för den här gången, sa hejdå till gammelfarfar och körde hemåt. Vi lunchade med Tess i Halmstad på hemvägen, trevligt!



Och nu är vi alltså hemma. Allt är uppackat, men inget är glömt. Vi har lyckokänslan och avkopplingen kvar inom oss, och längtar till juli när vi får återse vårt Bohuslän.

Igår lagade jag kräftlasagne. Låter det gott? Det var iallafall otroligt gott, och nästan pinsamt enkelt. Helt klart snabbmat.
Måste dela med mig av receptet:

4 portioner
200 g färska lasagneplattor
1 zucchini
1 ask körsbärstomater (250 g)
1 msk olivolja
1 burk färdig tomatsås t ex Dolmio eller Barilla 500 g (gärna med vitlök/basilika)
1 burk kräftstjärtar 330 g
1 påse färsk babyspenat 70 g
2 dl riven parmesanost 50 g

Koka upp vatten till lasagneplattorna. Skär stora bitar i mindre bitar.

Skölj och skär zucchinin på längden till fyra stavar, skär sedan i cm-tjocka skivor. Skala och hacka vitlöken. Skölj och halvera tomaterna.

Fräs zucchini och vitlök i oljan 2 min. Tillsätt tomater och tomatsås och låt koka upp. Dra kastrullen åt sidan.

Koka lasagneplattorna 5-7 min.

Häll av kräftstjärtarna, lägg i tomatsåsen och låt dem bli ljumma.

Varva lasagneplattorna med tomatsås och spenat på fyra tallrikar. Toppa med parmesanosten och servera.

Kom precis hem från mitt allra första yoga-pass på Nautilus. Underbart. Nu är jag lugn som en filbunke och stark som en chilifrukt.

I helgen hade vi finbesök från Kalmar, så vi försökte hitta på lite roliga saker att göra. Jag hade hört att det fanns en djurpark i Ystad så dit styrde vi kosan på lördagen. Och vilket härligt ställe! Vi hade en fantastiskt bra dag bland zebror, apor, alpackor och diverse andra roliga djur. Det var en väldigt fräsch park med såväl exotiska djur som vanliga svenska bonddjur. Dessutom kunde man rida en liten runda på en ponny, vilket Ylva förstås fick göra. Vi trodde att hon kanske var för liten, men det gick jättebra och hon höll i sig ordentligt och upprepade gång på gång: "Ylva rider på hästen. Ylvas hjälm på."
Kan absolut rekommendera ett besök där.

På söndagen tog vi tåget till Folkets park i Malmö, där vi heller aldrig varit förr (förutom Anders som möjligtvis har druckit en öl eller två i parken). Det var ett OK ställe, lekplatsen var väldigt bra och för andra gången fick Ylva rida på en ponny. Denna gång visste hon lite mer vad det innebar, och när rundan var slut blev hon ledsen och ville rida mer.

Bilder kommer så småningom!

Åh vad vi älskar vackert väder! Kom tillbaka, solen!

Det var evigheter sen jag uppdaterade bloggen. Vädret har varit fint, och vi har mestadels varit ute om dagarna så jag har inte känt mig riktigt manad att sätta mig vid datorn och blogga. Här kommer dock en liten uppdatering.

25 april var vi riktigt wild & crazy. Farmor erbjöd sig att ta hand om lilla Y så att Anders och jag kunde gå på Minnas 30-årsfest. Vi lämnade Ylva gråtandes där hemma, och kände oss som världens hemskaste föräldrar. Men pluttan hade lugnat ner sig ganska snart och sen vart glad resten av kvällen, så vi behövde inte ha så dåligt samvete. Vi hade en riktigt trevlig kväll, Anders drack några glas vin och jag festade till det ordentligt med en hel flaska alkoholfritt vitt vin (kan absolut rekommendera Inglenook St Regis nr 81907 som är beställningsvara på systemet). Härliga människor och god mat var det också, så det var lyckat! Jag var yngst på festen och blev av med min åldersnoja när jag insåg följande: hur gammal jag än blir så kommer Minna ändå alltid att vara äldre än mig! Så det är bara att fortsätta hänga med henne så kommer jag vara ung resten av livet! (Sorry kompis, haha!)


Vi cyklade hem från festen runt klockan 2 på natten, möttes hemma av en trött men glad farmor och en sovandes liten tösabit. Kom i säng vid tretiden och väcktes 5.15 på morgonen av en glad pluttfia som inte ville annat än att gå upp leka med mamma och pappa. Var hon tvungen att sätta rekord i tidiga morgnar just den här morgonen? Uppenbarligen var hon det så det var bara att masa sig upp och vara glad.

Vi insåg att vi aldrig skulle orka vara hemma och aktivera henne hela dagen så vi hoppade upp på cyklarna och trampade Hardebergaspåret ända ut till Södra Sandby. Ylva älskar att "cykla", dvs att sitta i cykelstolen bak på min cykel. Hjälmen är hon också helt galen i, oftast vill hon inte ta av den när man väl kommit fram. Men hon har en väldigt fin gul hjälm med fjärilar på, så jag kan nästan förstå henne.
Väl framme i Sandby letade vi upp en lekplats, rastade Ylva lite och hade sen picnick i gräset. Färska jordgubbar och kanelbullar i strålande solsken, kan det bli bättre?



På hemvägen somnade Ylva i cykelstolen, och när vi kommit hem la vi henne i skuggan av bersån i vår trädgård så hon fick sova vidare. Anders och jag somnade också...