Hur tänker folk?
Igår eftermiddag var Ylva och jag som vanligt på lekplatsen i Stadsparken och hade skoj! Vi hade med Ylvas hink och spade, men just för stunden använde hon inte den utan satt och lekte med något annat. På lekplatsen funkar det så att ligger någon leksak bara där så får man leka med den, tills ägaren själv vill använda den. Och det är ju helt ok! Så en pappa och hans dotter lånade vår hink och spade. Jag ser hur pappan gräver lite väl hårt med den, gör en djup grop och "lutar" sig över spaden när han gräver och plötsligt hör jag ett knak och spaden bryts av. Hade ett barn gjort samma sak så hade den hållt, men gör en vuxen man det, ja då kan den gå sönder. Pappan tittar på sin dotter och säger "Äh, vilken dålig spade", lägger undan den och tar en annan spade.
Ägaren till leksaken som Ylva lånat kommer tillbaka, så jag tänker att jag ska ge pappan en chans. Jag tar Ylva och säger högt "Titta Ylva, där är din hink och spade!". Så går vi fram till pappan som fortfarande sitter på samma ställe. Tar upp spaden och säger inför pappan "Men nej, har din spade gått sönder! Gud vad tråkigt.". Jag tyckte att jag gav honom en chans att säga typ "ursäkta, jag tog i lite mycket och den råkade gå sönder" men han sa ingenting alls. Dålig stil, tycker jag. Hade han bett om ursäkt hade det ju varit lugnt naturligtvis. Sånt händer, även om jag tyckte att han var lite väl hårdhänt.
Så var jag alltså redan lite irriterad. Men det blev värre, för några minuter senare ställer sig pappan upp och tänder en cigarett mitt i sandlådan! Ganska direkt får jag ögonkontakt med honom och säger "Ursäkta, måste du röka här i sandlådan?" Hans svar blir "Ja, jag måste ju hålla koll på min dotter". Varpå jag säger "Då kanske du istället kan hoppa över den cigaretten?". Men nej "Det är svårt, förstår du" säger han. Min replik är självklar: "Det handlar om att prioritera!" menar jag. Han ställer sig precis vid kanten av sandlådan och röker klart ciggen under tystnad. Idiot.
Visst, jag vet att det är svårt om man är röksugen, jag har själv rökt för tusan! Men visst fan handlar det väl om prioriteringar? Vad är viktigast, att du får din cigarett eller att du har koll på din dotter när hon leker? Att du får fylla på giftdosen i din kropp och också sprida lite till din omgivning, eller att din dotter får leka i frisk luft med dig i närheten? Nej, jag kan inte längre förstå folk som röker. Jag kan acceptera de som röker på ett schysst sätt, de som låter bli att röka bland andra (speciellt bland barn) och de som tar hänsyn till omgivningen. Men jag kan inte för fem öre acceptera de andra!
