Att klubba ett barn



Igår hade Y inte sovit på hela dagen. Men när vi var ute och cyklade på eftermiddagen så skulle hon naturligtvis slumra till i cykelstolen 2 minuter innan vi nått vårt mål. Klockan var över fyra, halv fem, och det var verkligen inte läge för henne att sova. Det skulle betyda alldeles för sent i säng, skrik och skrän hela natten och ingen av oss skulle vara det minsta utvilad dagen efter. Jag gjorde det enda rätta och försökte väcka henne. När en 2-åring har sovit 2-3 minuter går det i princip inte att få liv i henne. Åtminstone gäller det min unge. Så jag försökte och försökte, tills jag kom på den storslagna idén att prata med hennes undermedvetna.

- Ylva.... vakna... det finns godis i affären..... viskade jag.

Självklart slog hon upp ögonen och sa:

- Mamma! Lördag idag! Lördagsgodis!

Och så låtsades vi att det var lördag, gick in på Willys, köpte det vi skulle ha plus en klubba med chokladsmak. Ylva blev hur pigg som helst. själv kände jag mig lite som en dålig mamma, väcka sitt barn med godis är väl kanske inte det bästa alternativet, men vad gör man?
Jag slängde iväg ett sms till Anders. Hans svar var så klockrent:

Äh! Bättre ge henne en klubba för att hon ska vakna, än klubba henne för att hon ska somna! ;-)


Kommentarer
Postat av: Katt

Hahaha, klockren kommentar på slutet! :o)

2009-09-15 @ 20:18:31
URL: http://catipat.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0