Det här med namnbyte...
Y fick sin snutte efter att ha varit ifrån den en stund. Sen rabblar hon ur sig följande monolog:
- Jag har saknat min snutte. Jag kallar den för Snutta för han heter det i efternamn. Fast när vi gifter oss så heter han Ylva, precis som jag.
Kommentarer
Postat av: Johanna
Haha, jag dör :D Hon är ju helt makalös den ungen!
Postat av: Elin M Liljeholm
haha jag älskar att kika in här på bloggen och se att det finns ett rykande färskt inlägg med Y´s kloka och underbart roliga små kommentarer! Riktig feel-good blogg det här :)
Tack för att ni delar med er av alla de här små stunderna! Det gör hela min dag! Mer Ylva åt folket! ;)
Postat av: Amanda
Ååååhhh! Gulleungen!
Trackback
